Bort i fjärran
Deppigt...
Just nu vill jag bara bort. Är riktigt trött på saker omkring mig som inte jag ska ha nåt med att göra. Jag vill att mitt liv ska vara mitt och ingen annans. Jag vill ha en egen fri vilja, men min hjärna säger nej till det. Visst, jag är fri att göra vad fan jag vill och snart gör jag det - men det är inte så jävla lätt när man har spärrar upp till månen som håller en tillbaka. Vi egentligen bara skrika ut allt - inte så att nån hör, utan bara få skrika. Det känns som om något sitter fast i strupen och bara vill ut. Men jag är rädd att om jag släpper lös det kommer det inte hejdas förrän det är klart och tynas bort. Och vem vet när det gör det.
Hata är ett starkt ord, men det krävs starka ord för att beskriva mina känslor för Sunne och mycket saker inom det. Just nu, vid det här tillfället hatar jag det mesta och jag behöver en lugnande röst som säger åt mig att tagga ner. Och det finns bara tre röster i världen som kan säga åt mig att tagga ner och en av dom har redan fått bidra med sitt.
Ja, det är ett deppigt inlägg, men jag får också va det ibland. Ge mig lite sömn och låt mig lära mig att släppa en del saker så blir allt helt okej sen. Inte bra, utan helt okej. Tänk att det räckte med att sätta sig på en buss till Sunne för att mitt humör skulle sjunka till lägsta möjliga punkt. Oh, käre Gud, låt det va slut snart.
Jag är glad att vissa finns.
Rekommenderas: Långa helger med den du älskar
Hold*
Just nu vill jag bara bort. Är riktigt trött på saker omkring mig som inte jag ska ha nåt med att göra. Jag vill att mitt liv ska vara mitt och ingen annans. Jag vill ha en egen fri vilja, men min hjärna säger nej till det. Visst, jag är fri att göra vad fan jag vill och snart gör jag det - men det är inte så jävla lätt när man har spärrar upp till månen som håller en tillbaka. Vi egentligen bara skrika ut allt - inte så att nån hör, utan bara få skrika. Det känns som om något sitter fast i strupen och bara vill ut. Men jag är rädd att om jag släpper lös det kommer det inte hejdas förrän det är klart och tynas bort. Och vem vet när det gör det.
Hata är ett starkt ord, men det krävs starka ord för att beskriva mina känslor för Sunne och mycket saker inom det. Just nu, vid det här tillfället hatar jag det mesta och jag behöver en lugnande röst som säger åt mig att tagga ner. Och det finns bara tre röster i världen som kan säga åt mig att tagga ner och en av dom har redan fått bidra med sitt.
Ja, det är ett deppigt inlägg, men jag får också va det ibland. Ge mig lite sömn och låt mig lära mig att släppa en del saker så blir allt helt okej sen. Inte bra, utan helt okej. Tänk att det räckte med att sätta sig på en buss till Sunne för att mitt humör skulle sjunka till lägsta möjliga punkt. Oh, käre Gud, låt det va slut snart.
Jag är glad att vissa finns.
Rekommenderas: Långa helger med den du älskar
Hold*
Kommentarer
Postat av: Ida
jag hjälper dig!
deppig får man vara ibland, det är helt naturligt och jag förstår att du inte vill vara i sunne. skit i allt och åk härifrån. du kan det om du vill. och jag vet att du vill.
kanske får dagarna i göteborg dig att tänka annat, det blir iaf några dagar borta från sunne. alltid något.
jag hjälper dig om du vill. du vet att det är bara att prata med mig. jag hoppas att du vet det. sömnlösa nätter i den heliga röda soffan? (ja den borde helgonförklaras)
<3
Postat av: Du vet nog vem ..
Du vet att du kar inga när du vill , och jag kan alltid prata om de är nått !
De är som ida säger ibland får de va deppigt , men ibland måste man prata eller rymma för att de ska lätta .. <3
Trackback
